Hoppa till innehåll

The Host – en (episk) fnissfest

27 mars, 2013

The HostJa, vi är medvetna om att The Host är menad att vara ett storslaget drama med kluven kärlek (och kluvna personligheter) där inneboende godhet segrar trots allt (obs! ej spoiler, har du läst baksidestexten har du listat ut detta).

Och det är sant att filmen är episk. Men kanske mest på så sätt att den tar sig på ett så stort allvar att man själv som biobesökare inte kan göra det. Men den är väl värd att se om du tycker om kategorin tween porn. Och triangeldraman. Och ondskefulla aliens utan någon egentlig motivation. (Och snygga skor). Tycker du om Pasolinis Medea i originalproduktion (och inte som ett prettoprojekt när du var 17 år och svartklädd med basker) då ska du nog inte gå och se den här. Men då läser du nog inte den här bloggen heller.

Det enda vi saknade från den älskade tidigare Meyer-produktionen var de skjortlösa pojkarna. Men vi fick istället dramatiska kyssar i regn trots strålande solsken, så vi kanske får nöja oss för den här gången.

Sofia och Malin

The Disreputable History of Frankie Landau-Banks

20 februari, 2013

The Disreputable History of Frankie Landau-Banks
E. Lockhart
Hyperion
2008

The Disreputable History of Frankie Landau-BanksJag föll hårt för The Disreputable History of Frankie Landau-Banks. Dels på grund av språket, som sög in mig helt (vackert men ändå väldigt konkret) men också för att den sätter fingret på känslor som mest glider undan. Jag skulle våga påstå att det är den skönlitterära motsvarigheten till X-märkt – Flickornas guide till verklighetenEtt individualistiskt och feministiskt manifest.

Det var milt uttryckt inte riktigt det jag trodde jag skulle läsa eftersom baksidestexten utlovade kärlek, lite äventyr och en internatskola (yeay!). Men Lockhart är en författare som verkligen klarar av att förena sin huvudkaraktärs inre monolog med handlingen och får den att driva berättelsen framåt.

Frankie går på en trevlig, väl ansedd internatskola på USAs östkust. Hon är med i skolans debattlag och om hon inte hade haft en cool storasyster skulle de flesta antagligen glömt bort att hon fanns. Så kommer sommaren (då hon blev vacker…) och med det så ändrar sig det mesta, och när det är dags för skolan att börja igen blir hon tillsammans med den väldigt populära Matthew Livingston. Med honom följer inte bara en ny social status, utan även nya vänner och nya hemligheter. För det som tidigare bara varit små retfulla ledtrådar från hennes pappa visar sig vara ett fullfjädrat hemligt sällskap, The Bassets, enbart till för killar. Och när Frankie vill veta mer blir det genast kalla handen. Den delen av Matthews värld är inte hennes, och inget hon kan säga eller göra kan övertyga honom. Inte ens när hon i hemlighet börjar utforma Bassetthundarnas upptåg…

Lockhart lyckas undvika falla i den ultimata Mary-Sue fällan, för även om Frankies förvandling över sommarlovet till Frankie 2.0 (med längre ben och större bröst) nästan trycks upp i läsarens ansikte så fungerar den väldigt väl som katalysator. Ett startskott för funderingarna om skillnaden mellan villkoren för killar och tjejer, och hur utseende är både en hjälp och ett hinder.

Inte bara utseendets inverkan på folks status ifrågasätts i boken, utan även klass, pengar, etnicitet och religion. Frankies kamp för att få fram sina funderingar glider in ett avancerat spratt efter ett annat och så länge hon regisserar sina vänners upptåg i hemlighet och sköter sin roll som sedesam flickvän på dagarna fungerar hennes liv utmärkt. Lockhart får verkligen fram hur Frankie slits mellan att vilja få äran för det killarna anser genialiskt, och samtidigt vara helt medveten om att om hon säger något kommer inga av hennes nya relationer vara de samma. Det är helt enkelt en rättfram, realistisk och väldigt frustrerande syn på de strukturer som omgärdar oss i skolan (och ganska ofta i resten av livet också). Lägg då till internatskoledynamiken, rika östkustfamiljer och den första kärleken och påföljande förvirringen så har du en otroligt härlig och tänkvärd läsupplevelse.

Om du blir sugen på att läsa fler böcker med utmanande huvudkaraktärer kan du kika på Cat Clarkes lista ”Top 10 Teens Behaving Badly”, där The Disreputable History of Frankie Landau-Banks innehar en självklar plats.

Malin

NOVL och infotainment

18 februari, 2013

The I in Book ClubPå Alla hjärtans dag lanserades NOVL, en sida som dess skapare Little, Brown Books for Young Readers hoppas ska bli ett centrum för YA-läsare. Till skillnad från Bookish, som satsar på direkt försäljning och därmed ganska välorganiserat material verkar NOVL vara en entusiastisk Tumblr där författarnas och redaktörernas egna besattheter får ta plats. Det är musik, kollage, recepttips och många gifs.

Ja, hela sidan gör mig glad i sin rörighet. För även om jag är ett stort fan av organiserad information och väl efterforskade artiklar är jag lika förtjust i att titta på behind-the-scenes material från omslagsfotograferingen av Jennifer Rushs nya bok Altered. (Och ja, jag kan titta på gifs av söta djur ganska länge också…)

NOVLs manifesto är följande:

WE BELIEVE:

  • … all readers are WELCOME
  • … all books are created equal
  • … in the healing power of a LIBRARY CARD
  • … books can be life-changing
  • … readers are the most valued CRITIC
  • … crushes on fictional characters are completely legitimate.
  • … a book is an (e)book is an (audio)book
  • … authors are GENUISES & ROCKSTARS rolled into one.

WE BELIEVE that books are the best.

END OF STORY.

Jag kan inte göra så mycket mer än att hålla med.

Malin

Beautiful Creatures och vikten av en skämskudde

14 februari, 2013

Beautiful CreaturesI går hade filmen Beautiful Creatures Sverigepremiär och Unga böcker var förstås på plats (i viss förhoppning om att hitta en ny skojig serie à la Twilight).

Berättelsen handlar om Lena, som kommer helt ny till Ethans lilla, inskränkta sydstatsstad. Ethan själv har en pappa som inte kommit ur sitt rum sedan mammans död, och allt han gör är att läsa böcker och längta bort. Och drömma, drömma om en flicka vars ansikte han aldrig kan se tydligt nog. Så när den mystiska Lena sätter sin fot i hans klassrum dras han till henne direkt, trots att resten av staden, Lenas familj och Ethans blonda, överreligiösa ex gör allt för att de inte ska vara tillsammans. De stora problemen uppstår så klart när Lena avslöjar att hon inte är helt som alla andra, utan tillhör en stor släkt av besvärjare, och att hon på sin sextonde födelsedag kommer att väljas antingen av ljuset eller mörkret. Valet är inte upp till henne, utan till hennes inre natur, som kommer att avslöjas av månens sken.

Alltså, det är svårt att sammanfatta filmen utan att låta som en Harlequinnovell, men filmen fungerar ändå, mycket tack vare replikskiftena (om vi skulle skripta våra flirtiga konversationer skulle de låta precis så!), bra skådespelarinsatser och en fantastisk, suggestiv natur.

En snabb sammanfattning skulle bli klichéer och spänning, magi och en fantastisk Emmy Rossum. Emma Thompson gjorde också en härlig prestation som ond besvärjare utan några som helst skrupler. Däremot ska det sägas att kärlekshistorien mellan Lena och Ethan gick fort, så fort att vi blev lite fundersamma över när känslorna egentligen dök upp.

Filmen fick i slutändan Malin att bli mer sugen på att läsa boken, och Sofia mindre. Starkt underhållningsvärde, speciellt om du tycker om sydstatsaccenter, kvinnor som springer över ängar i stora klänningar eller inbördeskrigsromantik. Om du också känner dig pepp på att läsa boken; missa inte att den nyss kom ut på svenska under titeln Beautiful Creatures – mörka drömmar, livsfarlig kärlek.

Sofia och Malin

P.S. Det ska också sägas att filmtrailern för Stephanie Meyers The Host bådar gott!

Mix förlag och novellen

13 februari, 2013

FantasyDen senaste tiden känns det verkligen som om att novellerna har en renässans, både tack vare nya snygga sätt att paketera dem (ja, här tänker jag bland annat på Novellix fina kvartetter) och möjligheterna som surfplattor och läsplattor för med sig. Därför är det extra roligt med de novelltävlingar som har dykt upp i det senaste, för ju mer kärlek novellerna får, desto större chans att vi får se nya spännande förmågor hitta fram till läsare.

Collings förlag har en tävling som pågår fram till 30 april. Även Mix Förlag har utlyst en novelltävling i samarbete med Science Fiction-bokhandeln. Collings förlag har inga genreramar för sina tävlingsbidrag, medan Mix Förlag letar efter nya riktningar inom svensk science fiction. Målet är att hitta:

… berättelser som får läsaren att se saker och företeelser i vårt samhälle på nya sätt. Historier som ger oss nya drömmar att längta till. Som grubblar över vad det innebär att vara människa i den sköna nya värld som väntar.

Det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat, så det ska bli väldigt spännande att se vad som kommer utav tävlingens inskickade bidrag. Deadline för bidrag är 18 mars, och på världsboksdagen (23 april) avslöjas vinnaren.

Och om du är sugen på att skriva så fortsätter jag med tipsandet om novellskrivandets ädla konst, den här gången handlar det om novellens uppbyggnad.

Har ni hunnit hitta några favoritnoveller i år? Själv traktar jag efter Malte Perssons Fantasy, från Novellix.

Malin

Gul utanpå

11 februari, 2013

Gul utanpå
Patrik Lundberg
Rabén & Sjögren
2013

gul utanpåGul utanpå är en bok som väcker tankar, även för den som inte är adopterad. Det är melankolisk berättelse om att inte höra hemma någonstans, om att vara en främling både i landet man växt upp i och landet man föddes i. Språket är följsamt medryckande, avsnitten smått fragmentariska och jag misstänker att en hel del av texterna fångats upp från den blogg Patrik skrev under den period boken utspelar sig. Den känslan gör läsintrycket än verkligare, än starkare.

Till vardags är Patrik journalist och krönikör, verksam vid Helsingborgs dagblad. Han växte upp i Sölvesborg, denna stad som på många sätt har format honom – på gott och på ont. Men han är också gul utanpå, adopterad från Korea som han är, och van att kallas kines. Han berättar om hur folk frågar honom varifrån han kommer, men inte godtar en svensk stad som svar. Sådana textpassager känns ytterst välbekanta även för mig som läsare. Jag har själv ställt den frågan, av nyfikenhet. Det får mig att skämmas lite grann nu. ”Tydligen är det okej att ifrågasätta vårt ursprung bara för att vi inte är vita. Vårt utseende blir förstaidentitet i andras ögon”, skriver Patrik. Andra gånger glömmer han själv bort sin hudfärg, som när han befinner sig på reggaeklubb i Korea: ”I baren hänger mest japaner och mörkhyade. Jag tänker att vi måste vara de enda vita människorna här inne innan jag inser att jag själv är asiat.”

Majoriteten av boken utspelar sig i Korea, dit Patrik åker för att studera en termin – men också för att söka sina rötter. Han finner sin biologiska familj, får träffa sina syskon och sin pappa. Hur den koreanska släkten har saknat honom – och aldrig bytt telefonnummer ifall han en dag skulle vilja söka upp dem – är hjärtskärande vackert. Det är eviga kramkalas, tårar, gåvor, mat och alkohol. Jag fascineras över olikheterna med Sverige, Korea är sannerligen annorlunda mot vad vi är vana vid. Patrik låter oss uppleva detta tillsammans med honom, låter oss förstå hans ambivalens mot landet han föddes i. Där kvinnosynen är en annan, hierarkin högst levande, maten stark (och extremt enformig om man är vegetarian).

Gul utanpå har fullkomligt golvat mig. Språket är rättframt och enkelt, men bjuder i berättandet på konstanta aha-upplevelser och vackra bilder. Patrik skriver med humor och stora portioner ironi, och han gör det bra. Musikreferenserna haglar och tidsandan är ljuvligt målande. Jag känner igen mig i så mycket/känner igen mig i så lite. Jag vet inte om jag behövde den där vetskapen om öronvax och asiatiska mäns storlek, men jag vet också att jag berättade om min nya lärdom för kompisarna i fredags kväll. Min sambo har också fått lyssna på många utläggningar rörande bokens innehåll. Om adoptioner i stort och i smått. Om hur fint skriven den är. Hur tänkvärd, rolig och sorglig den är. Och hur orimligt glad jag är att jag har läst den.

Sofia

PS. Vi gjorde en intervju med Patrik för några veckor sedan här på bloggen. Om du inte har läst den kan du göra det här!

How Bookish are you?

6 februari, 2013

BookishI måndags var det premiär för Bookish, en sajt som enligt deras nuvarande VD är till för att skapa så många vägar till böcker som möjligt. Om jag förstår det hela rätt är det en möjlig konkurrent till Goodreads, men som erbjuder mer redaktionellt material och mer författarkontakt. Än så länge har Bookish 2 miljoner titlar och 400 000 författarsidor inlagda, medan Goodreads har 460 miljoner titlar. Bookish kommer alltså behöva jobba lite för att komma ikapp. Dock verkar deras strategi vara att satsa på rekommendationer från redaktörer och förläggare snarare än läsare, och de har musklerna från sina grundare att hjälpa dem, Penguin Group USA, Hachette Book Group och Simon & Schuster.

Det som verkar spännande är deras rekommendationsprocess, som är utformad av Karen Sun, en MIT-utbildad bokälskare. Enligt Sun ska rekommendationsverktyget använda flera olika faktorer för att hitta böcker som kan intressera läsaren.

Customers can type in as many as four books that they like and Bookish will find recommendations by “deconstructing” the book, [...] taking into account such things as editorial themes, reviews, editor insights and awards.

Bookish är uppdelad i 18 kategorier, varav Young Adult & Teens har sin egen kategori. Och ja, jag har svårt att slita mig från den när jag väl satt mig där (med tips som Freaks and Geeks: Teen Characters on the Fringe bara måste jag ju läsa). Målet är såklart att sälja böcker, både direkt genom sidan men också genom reklam och länkar vidare till andra återförsäljare (dock lyckas jag inte hitta sidans egna försäljning, kanske beroende på att jag fastnar på alla rekommendationskategorier istället).

Överlag måste jag säga att jag tycker mycket om det redaktionella innehållet (jodå, klart jag hann läsa The Fug Girls Pick Their Favorite Literary Fashionistas också) och framför allt tycker jag om de många, välskrivna rekommendationerna och utseendet på sidan.

Om de lyckas dra till sig läsare som kan liva upp med egna omdömen och tankar, och öppna upp för fler titlar vad tiden lider, så tror jag att det här kan bli ett stamställe. Speciellt om de fortsätter arbeta med unikt intervju- och videomaterial.

Malin

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 32 andra följare