The Disreputable History of Frankie Landau-Banks
The Disreputable History of Frankie Landau-Banks
E. Lockhart
Hyperion
2008
Jag föll hårt för The Disreputable History of Frankie Landau-Banks. Dels på grund av språket, som sög in mig helt (vackert men ändå väldigt konkret) men också för att den sätter fingret på känslor som mest glider undan. Jag skulle våga påstå att det är den skönlitterära motsvarigheten till X-märkt – Flickornas guide till verkligheten. Ett individualistiskt och feministiskt manifest.
Det var milt uttryckt inte riktigt det jag trodde jag skulle läsa eftersom baksidestexten utlovade kärlek, lite äventyr och en internatskola (yeay!). Men Lockhart är en författare som verkligen klarar av att förena sin huvudkaraktärs inre monolog med handlingen och får den att driva berättelsen framåt.
Frankie går på en trevlig, väl ansedd internatskola på USAs östkust. Hon är med i skolans debattlag och om hon inte hade haft en cool storasyster skulle de flesta antagligen glömt bort att hon fanns. Så kommer sommaren (då hon blev vacker…) och med det så ändrar sig det mesta, och när det är dags för skolan att börja igen blir hon tillsammans med den väldigt populära Matthew Livingston. Med honom följer inte bara en ny social status, utan även nya vänner och nya hemligheter. För det som tidigare bara varit små retfulla ledtrådar från hennes pappa visar sig vara ett fullfjädrat hemligt sällskap, The Bassets, enbart till för killar. Och när Frankie vill veta mer blir det genast kalla handen. Den delen av Matthews värld är inte hennes, och inget hon kan säga eller göra kan övertyga honom. Inte ens när hon i hemlighet börjar utforma Bassetthundarnas upptåg…
Lockhart lyckas undvika falla i den ultimata Mary-Sue fällan, för även om Frankies förvandling över sommarlovet till Frankie 2.0 (med längre ben och större bröst) nästan trycks upp i läsarens ansikte så fungerar den väldigt väl som katalysator. Ett startskott för funderingarna om skillnaden mellan villkoren för killar och tjejer, och hur utseende är både en hjälp och ett hinder.
Inte bara utseendets inverkan på folks status ifrågasätts i boken, utan även klass, pengar, etnicitet och religion. Frankies kamp för att få fram sina funderingar glider in ett avancerat spratt efter ett annat och så länge hon regisserar sina vänners upptåg i hemlighet och sköter sin roll som sedesam flickvän på dagarna fungerar hennes liv utmärkt. Lockhart får verkligen fram hur Frankie slits mellan att vilja få äran för det killarna anser genialiskt, och samtidigt vara helt medveten om att om hon säger något kommer inga av hennes nya relationer vara de samma. Det är helt enkelt en rättfram, realistisk och väldigt frustrerande syn på de strukturer som omgärdar oss i skolan (och ganska ofta i resten av livet också). Lägg då till internatskoledynamiken, rika östkustfamiljer och den första kärleken och påföljande förvirringen så har du en otroligt härlig och tänkvärd läsupplevelse.
Om du blir sugen på att läsa fler böcker med utmanande huvudkaraktärer kan du kika på Cat Clarkes lista ”Top 10 Teens Behaving Badly”, där The Disreputable History of Frankie Landau-Banks innehar en självklar plats.
—
Malin
Unga böcker 
Åh, har velat läsa den i åratal och nu är jag ännu lite mer förväntansfull.
Efter att ha läst den vill jag verkligen läsa mer (allt!) av Lockhart, se om hon lyckas väva in sitt sociala patos i sina andra titlar också.
/Malin
Bara att se Frankies namn i min blogglista gjorde mig glad och förväntansfull och när du sen gillar henne (hur skulle du kunna låta bli?!) blir allt ännu bättre. För varje person som upptäcker Frankie blir världen en lite bättre plats tror jag.
Jag försöker just nu motstå frestelsen att läsa om Ruby Oliver-böckerna, men du kan ju läsa dem istället. :)
Det måste jag! (Och visst blir man glad när andra kärar ner sig i böcker man förälskat sig i, som den bästa typen av klubb för inbördes beundran, för alla beundrar en litterär karaktär ^^).
Ja, tankarna som sattes igång av boken, eller som fick ord av dem, de önskar jag ge alla högstadie- och gymnasieungdomar pronto.
Åh! Jag har varit sugen på den ett tag, men aldrig läst Lockhart (trots att jag har tänkt göra det de senaste fem åren ungefär – konstigt hur man fastnar i det stadiet ibland när det gäller vissa författare), så blev så himla glad av att se detta i min bloggfeed. Och utifrån hur du beskriver den måste jag läsa den ASAP!
Do it! :)