Thirteen Reasons Why

Thirteen Reasons Why
Jay Asher
Razorbill
2007

Thirteen Reasons Why var en av de böcker jag varmt rekommenderades under min USA-resa och mina förväntningar var därmed ganska höga. Redan innan själva läsningen tog vid fascinerades jag av bokens upplägg; flicka som tagit livet av sig låter ett antal personer få veta hur de har kommit att bidra till hennes död. Det ska erkännas att jag förväntade mig synnerligen makabra incidenter.

Boken inleds med att jaget, Clay Jensen, får en låda med kassettband hemskickade till sig. Döm om hans förvåning, och obehag, då han börjar lyssna och inser att rösten tillhör Hannah Baker, flickan som begick självmord ett par veckor tidigare.

”I hope you’re ready, because I’m about to tell you the story of my life. More specifically, why my life ended. And if you’re listening to these tapes, you’re one of the reasons why.”

Inget knusslande där inte.

I många avseenden anser jag Hannah vara en typisk tonårsflicka med typiska tonårsproblem. För visst kan barn och ungdomar vara grymma mot varandra, utan att kanske egentligen förstå att deras ord och handlingar kan trasa sönder och förstöra andra sköra tonårshjärtan. Det är vad som händer Hannah. Hon blir föremål för falsk ryktesspridning, utnyttjas av människor hon vill betrakta som vänner och hamnar i tvivelaktiga situationer som efteråt tär på henne – just därför att hon inte hindrade det som skedde när hon hade möjlighet. Och när hennes onda spiral av självmordstankar drar henne allt längre ner i mörkret är det ingen som försöker hjälpa henne, eller ens lägger märke till den farozon hon så tydligt befinner sig i.

Kassettbanden riktar sig i tur och ordning till de människor som har direkt eller indirekt del i Hannahs död och hennes ton är rå och inte minst anklagande. Jag blir mest förbannad. Om hon nu kunde ta sig tid att spela in sju band där hon ondgör sig över andras felaktiga beteende och mer eller mindre elaka handlingar – kunde hon då inte ha tagit tag i problemet på ett vis som inte resulterade i självmord, med alla fruktansvärda tankar, självanklagelser och den ångest det för med sig hos dem hon lämnar bakom sig? Och om vi ska vara realistiska; merparten av det Hannah går igenom har förmodligen minst varannan tonårstjej också genomlidit. Utifrån ett fiktivt synsätt hade jag uppskattat en högre nivå av spänningsstegring och färre bittra anklagelser riktade mot idiotiska ungars ogenomtänkta handlingar och beslut.

Just detta må förvisso vara Ashers intention med boken. Att påvisa att de psykiskt tveksamma handlingar du utsätter en annan människa för kan skada mer än vad som syns utanpå. Och alla negativa erfarenheter en människa tvingas utstå, hur små eller stora de än må vara, kan mycket väl samlas i en hög som ständigt växer, för att till slut rasa samman. Sensmoralen är därmed fin och tänkvärd (om än något av en kliché).

Höjdpunkten i romanen var avslöjandet om varför Clay finns med i Hannahs kassettberättelse. Clay, som verkar vara världens raraste kille (och som var hemligt förälskad i H), vad hade han egentligen gjort för fel? Det resulterade i en något tårfylld upplevelse för undertecknad, som just då råkade befinna sig på tåget. Alltid trevligt när man får främmande människor att skruva lite besvärat på sig i sätet mittemot.

Thirteen Reasons Why har ett par år på nacken nu och finns, som tidigare nämnt, också utgiven på svenska under namnet Tretton skäl varför. Den amerikanska utgåvan har tilldelats en lång rad utmärkelser och har dessutom legat länge på topplistorna. Ett fint initiativ är webbsidan 13RWProject där man kan posta sina tankar kring boken och dess självmordstema.

—

Sofia