Skip to content

I begynnelsen var Bob.

16 oktober, 2012

I begynnelsen var Bob.
Meg Rosoff
Övers. Molle Kanmert Sjölander
X Publishing
2012

Vid första anblick av boken I begynnelsen var Bob och dess handling blev jag omåttligt intresserad. ”Tänk om Gud är en lat, slapp och likgiltig tonårskille vid namn Bob?” Ja, tänk om!? Det hade synnerligen förklarat ett och annat i vår värld. Inte minst förutsåg jag en humoristisk och skrattframkallande bok, full av knasigheter. Och knasig är den, till både handling och uppbyggnad. Språket forsar och kasten mellan personer, miljöer och scener är tvära.

Bob är alltså tonårskillen vars mamma är en mäktig gudinna, som dricker och spelar för mycket och är otroligt disträ i sin behandling av sonen. Hon vinner i ett parti poker ansvaret för skötseln av Tellus (jobbet ingen annan vill ha) och ger det således till Bob. Bob som förvisso skapar liv på jorden, men som alltid har den gode och välmenande medarbetaren Mr B vid sin sida.

När vi kommer in i historien är det Mr B som samlar in alla böner från de små liven på jorden, Mr B som försöker insupa vett i Bob, som väcker denne Gud på morgnarna och som till slut får nog. Bob själv är oförbätterligt ointresserad av alla katastrofer som sker på hans planet (och som han själv till stor del är skyldig till). Ungefär som när han glömmer att stänga av badkarskranen och hela byar svämmar över. Inte för att det bekommer honom särskilt mycket. Han är förmodligen den minst sympatiske protagonisten crossover-litteraturen någonsin skådat. Tonårskåt, loj och så elak mot sitt husdjur att jag kokar (och för er som kokar med mig nu, var inte alltför oroliga, husdjuret får inom sinom tid en högst värdig beskyddare i gudinnan Estelle).

Vad som sker är att vår käre tonårsgud blir kär i en vanlig dödlig flicka vid namn Lucy. En oemotståndligt vacker varelse som Bob blev fullkomligt betagen i, så upp-över-öronen-förälskad att hela världen vänds upp och ner, naturkatastrofer blir vardagsmat och vädret lika lynnigt och surt som en vrång tonåring på sitt värsta morgonhumör.

I lördags var jag på Sture bibliotek och lyssnade på när Karin Mossed från X Publishing och deras praktikant berättade om förlaget samt deras höst- och vårutgivning. Om Meg Rosoff fick jag bland annat veta att varje bok hon skriver har en ny ingång och stil. Hon är med andra ord en författare som verkligen inte skriver samma bok två gånger. Detta hyser jag stor respekt för. Att helt ändra sitt skrivsätt, lägga ifrån sig olika manér man annars har lätt att fastna vid och att språkligt och stilmässigt uttrycka sig på nya vis – är det verkligen möjligt?

Hur som helst blir jag omåttligt pepp på att läsa fler böcker av Rosoff, för att se vad hon mer har åstadkommit. I begynnelsen är Bob förvirrar mig en del. Jag kommer på mig själv med att fortsätta spekulera över dess budskap långt efter det att boken slagits ihop. Är det en allegori? En vinkning till ateismen för att hela idén om en allsmäktig Gud är befängd? Eller är det en beskrivning av hur Gud på många plan har misslyckats miserabelt med sina uppgifter, men att det någonstans i horisonten finns ett klämtande ljus av hopp? Eller är det bara en författares fantasiförklaring till hur det kommer sig att världen ser ut som den gör?

En satir över det mesta, sa Karin Mossed under boksamtalet och ja, det är det. Med en huvudperson som man helst av allt vill skaka vett i eller skicka på militärläger, men också med fina bikaraktärer som man vill hålla i handen och bli kompis med (för att de i sin tur ska orka med Bobs fasoner). Jag har aldrig läst något liknande tidigare och jag är mycket glad över att jag fick stifta bekantskap med Rosoffs udda berättelse.

Sofia

Annonser
4 kommentarer leave one →
  1. Hanna permalink
    16 oktober, 2012 9:40 f m

    Om du vill läsa mer av Rosoff rekommenderar jag varmt ”Så har jag det nu” (How I Live Now på engelska). Det är en sån där bok som jag älskar varje gång jag läser om den, men som lätt glöms bort för att den nästan är osynlig i bokhyllan. Läs den!
    Jag ska be biblioteket köpa in ”I begynnelsen var Bob” för den låter himla bra.

    • 17 oktober, 2012 12:00 e m

      Tack så mycket för tipset! Har hört från flera håll nu att Så har jag det nu är en bok man inte bör missa. :)
      /Sofia

  2. Therese N permalink
    22 oktober, 2012 12:11 e m

    Hej Sofia och Malin och tack för en bra blogg!
    Jag är ungdoms-/gymnasiebibliotekarie och försöker alltid se till att låna ut så många av Rosoffs böcker som möjligt (självklart har vi alla, det är ju jag som är inköpsansvarig). How I live now läste jag för egen räkning först, inte ”i tjänsten” och by Bob, den är Boken, i min värld. Den jag skulle ta med mig till en öde ö eller rädda först om bokhyllan började brinna. Jag rekommenderar också What I was, en liten doldis i jämförelse med hennes andra böcker men också en sån historia som lever kvar, länge.

    • 24 oktober, 2012 10:15 f m

      Tack så mycket för dina fina ord, Therese! Och jag lägger genast till What I Was på att-läsa-listan! Ser verkligen fram emot att läsa fler böcker av Rosoff.
      /Sofia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: