Skip to content

Förvandlingen – En övernaturlig romans

25 september, 2012

Förvandlingen
Margaret Mahy
AWG
1986

Förvandlingen var en bok jag lånade om och om igen från biblioteket när jag var yngre. Jag var kär i kemin som fanns mellan huvudpersonerna, Laura Chant och den mystiska Sorenson Carlisle. När Margaret Mahy gick bort tidigare i år kom jag plötsligt att tänka på boken igen, och till min förtjusning hade Lunds stadsbibliotek ett exemplar (med samma väldigt vältummade omslag jag mindes).

Förvandlingen handlar om 15-åriga Laura Chant som hela sitt liv levt med föraningar, ett sjätte sinne. Det varnade henne dagen innan hennes pappa abrupt lämnade hemmet och dagen innan Sorenson Carlisle började på hennes skola. Hennes senaste föraning varnar henne för Carmody Braque, som driver en liten antikaffär i förorten Gardendales centrum. Trots det lyckas han stämpla hennes lillebror Jacko på handen med en stämpel präglad med hans avbild. Under dagarna som följer blir Jacko allt sämre, medan Carmody Braque blir allt yngre och friskare. Ingen tror på Lauras förklaring om vad som hänt, så till slut vänder hon sig till den äldre Sorry, prefekt och manlig häxa med en minst sagt speciell personlighet. Tillsammans med honom, hans mor och hans mormor måste Laura genomgå en förvandling om hon ska kunna rädda sin lillebror …

Boken är en udda blandning av barnslig och väldigt mogen. Det gäller allt från språket till själva intrigen. Ibland blir dialogerna nästan kryptiskt korthuggna medan vissa beskrivningar är fantastiskt poetiska. Intrigen går i en rasande takt, där klassiska och enkla sagoelement blandas med psykologiska motiveringar och starka sexuella övertoner. Stämningen mellan Laura och Sorry var det som verkligen drog mig till boken när jag var yngre, jag ville att det skulle bli dem. Nu när jag är äldre ser jag vilken oerhört brokig bakgrund Sorry har och jag ser också hur fint Mahy löste problematiken med deras åldersskillnad och motsägelsefulla personligheter.

Min starkaste invändning mot boken är att den är för kort. Jag vill ha mer detaljer, mer spänning och mer Laura och Sorry. Sedan skulle jag också vilja läsa originalet, för översättningen faller platt på en del ställen där jag riktigt känner originalengelskan under texten.

Mahy beskriver en vardaglig värld som är välbekant och främmande. En förort under uppbyggnad där våld är en del av vardagen, trasiga hem men också mycket kärlek. Jag har svårt att sätta fingret på exakt vad det är som skaver, men jag tror att det är just att det är det väldigt rättframma sättet att berätta på. Replikerna blir nästan konstiga för att de bara förmedlar exakt så mycket information som behövs, det finns inga inledningar, inga omskrivningar och ingen undfallenhet hos karaktärerna. Sedan är det Mahys otroligt självklara sätt att kasta in magi i berättelsen. Föraningar, häxor och demoner, de bara finns där, precis som nördar och cheerleaders finns i amerikanska high school-berättelser. Det är lysande och samtidigt kräver det en hel del av läsaren som egentligen inte får några som helst förklaringar.

Just för att boken är så kort och så överraskande poetisk på sina ställen blir det ibland som att falla in i en drömvärld. Alice i Underlandet möter Kafka när magin får fritt spelrum. Det är inte helt oproblematisk att läsa om älskade barndomsböcker, för risken är överhängande att sättet man ser på texten och intrigen har förändrat sig. Men Förvandlingen lyckades överraska mig vid omläsningen, och även om den inte har samma dragningskraft på mig som när jag var tretton har den hittat en ny plats i mitt hjärta.

Malin

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: