Skip to content

Den kontroversiella barnboksutgivningen

13 december, 2011

Något jag har kommit att fascineras över är den kontroversiella bilderboksutgivningen som förekommer i Danmark och Norge. Jag syftar i nuläget främst på Oscar K och Dorte Karrebæk (Idiot!, Lägret) samt Gro Dahle och Svein Nyhus (Snäll, Den arge, Roy). Samtliga titlar har översatts och givits ut i Sverige på Bokförlaget Daidalos. I Idiot! skildras den förståndshandikappade pojken August, vars mamma i slutet av berättelsen är för gammal och trött för att orka ta hand om sonen. Hon väljer därför att avsluta hans liv, liksom sitt eget. Lägret är mörkare och betydligt obehagligare än Idiot!, trots sistnämndas mobbnings- och självmordsmotiv. Här liknas barndomen vid ett koncentrationsläger och illustrationerna tar tydligt fasta på temat och gör mig både illa berörd och fascinerad. Men är detta något vi vill läsa för våra barn? På Bokrondellen har Daidalos klassificerat boken som skönlitteratur för barn och ungdomar från cirka 12 års ålder, en ganska realistisk avgränsning med tanke på temat, även om bilderboksformen får en att tro att den riktar sig till bra mycket yngre barn.

Gro Dahle och Svein Nyhus tar också upp svåra ämnen i sina böcker, sådant som man inte pratar om, vilket tydligast exemplifieras i Den arge som handlar om våld i hemmet. Både text och bild ger mig kalla kårar av obehag men det är samtidigt fint utfört. Spänningen och obehaget byggs långsamt upp, illustrationerna är vackra och mycket karakteristiska för Nyhus och texten, som Lotta Eklund så skickligt översatt, är fragmentarisk och smått poetisk. I Dahle och Nyhus böcker är den tänkta målgruppen något yngre, cirka 6-9 år.

Men hur kommer det sig egentligen att det bara är småförlag som satsar på den här typen av litteratur? Detsamma gäller ju för Ulf Starks nya bok Diktatorn som givits ut på finsksvenska förlaget Söderströms. Bilderböcker är den här kalibern är förvisso svårsålda och jag misstänker att det är en av orsakerna till att de stora förlagen inte satsar på dem. Kanske också för att de är ”barnböcker för vuxna”. Vi förstår undertonerna, kan läsa mellan raderna och skräms inte av illustrationer av arga män på samma sätt som det kan ge ett litet barn mardrömmar. Men barnböcker som tar upp komplicerade ämnen borde ändå belysas och publiceras i större utsträckning, för att skapa en bredare och mer intressant utgivning. Om inget annat kan de säkert fungera som diskussionsunderlag för barn som utsatts för mobbning, förlust av familjemedlem, våld i hemmet eller liknande. Sådant som är svårt att prata om.

Har ni några tips på andra kontroversiella och provocerande barnböcker? Gärna någon som skrivits på svenska!

Sofia

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: