Skip to content

Identitetssökande och kärlekstörstande

20 juni, 2011

Under slutet av vårterminen skrev jag en kandidatuppsats i Litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Det behandlade ämnet var unga vuxna-litteratur och det var då idén att starta en blogg som tar upp just denna typ av böcker föddes. För vad är egentligen unga vuxna-litteratur? Är det en genre eller en målgrupp? Och är det möjligt av avgränsa den till en enskild åldersgrupp, mitt emellan barn- och ungdomsböcker och vuxenböcker?

I de anglosaxiska länderna används begreppet Young Adult ganska frekvent, men även där råder delade meningar om vilken åldersgrupp som avses. Ofta är denna målgrupp något yngre än den svenska förlag och återförsäljare marknadsför sina unga vuxna-böcker till. I artikeln ”Judging a Book by Its Cover: Publishing Trends in Young Adult Literature” i The Lion and the Unicorn (2005)  påpekar Cat Yambell problematiken beträffande åldersbestämningen. Hon menar att många ungdomar tar steget från barn- och ungdomsböcker direkt till vuxenlitteratur, vilket gör det svårt att bestämma vilken grupp unga vuxna-böckerna ska marknadsföras till. Räcker det med 12–18-åringar eller borde man höja till 13–19 år? 12–25? Eller kanske rent av 14 och uppåt? En bok som riktar sig till en 13-åring skiljer sig utan tvekan mot en som vänder sig till en 17-åring.

Jag valde att lägga fokus på tre böcker utgivna av förlaget Gilla Böcker. Anledningen till urvalet berodde på att samtliga var nyskrivna och utkomna inom samma utgivningsprofil. Böckerna i fråga var  Himlen börjar här, Här ligger jag och blöder och Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag. Alla tre är dessutom av förlaget samt återförsäljarna riktade till unga vuxna, eller 15+ som det heter på exempelvis Adlibris, och under 2010–2011 har de i olika hög grad åtnjutit uppmärksamhet i medierna. Min avsikt var att uppmärksamma eventuella återkommande mönster i böckernas innehåll, att se hur pass verklighetsförankrade de är och hur de återkopplar till sin samtid liksom till den tänkta unga vuxna-läsaren. Vidare tittade jag på vilken effekt språk, ordval och typografi såväl som innehåll och struktur ger vid läsning av unga vuxna-litteratur. Kan man skönja en typisk struktur i böckerna och hur tar den sig i så fall uttryck? Och vad betyder språk och typografiska textmarkörer för läsupplevelsen? Med språk avser jag framför allt bruket av främmande ord, de engelska ord och termer som smyger sig in i texten och gör den modernt verklighetsförankrad. För visst är ”vi” ungdomar benägna att slänga in engelska ord i vårt vardagliga tal- och skriftspråk? True, right? Beträffande typografiska textmarkörer menar jag citationstecken, kursiveringar och bindestreck mellan ord som i böckerna används för att levandegöra och förhöja inlevelseförmågan.

Så vad är då unga vuxna-litteratur? Böcker som får läsaren att känna igen sig, böcker som exploderar av känsloyttranden – kärlek, vänskap, rivalitet och smärta – och böcker som fängslar läsaren till sista sidan? Utan tvekan.

I den studerade litteraturen kunde många likheter skönjas, likheter som i viss mån stämmer in på unga vuxna-böcker överlag. Motiven är hämtade ur både barn- och vuxenlitteraturen, vilket förtydligar det faktum att unga vuxna är en målgrupp som står på egna ben. Dess litteratur förekommer i många olika former, som fantasy, realism och romantik, något som ligger till grund för mitt beslut att inte klassa hela unga vuxna-litteraturen som en genre.

Himlen börjar här, Här ligger jag och blöder och Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag representerar romantiken och handlar i vid mening om hur det är att vara ung i dag. Olika typer av problematik tar sig uttryck men de hålls samman av viktiga komponenter som karaktärsdrag, föräldrarnas betydelse, frigörelse och identitetssökande. Protagonisternas väg genom böckerna följer ett givet mönster där den centrala konflikten ofta får dem att tappa fotfästet. De är trasiga människor när de möter kärleken och klarar därför inte av att acceptera den fullt ut, till följd av låg självkänsla och den rådande konflikten. Det är inte förrän på de absolut sista sidorna som det blir tydligt att de har utvecklats och blivit mer kompletta.

Engelska ord och termer är en vanlig krydda i unga svenskars talspråk och det känns därför inte onaturligt när de förekommer i unga vuxna-böckerna, som på alla plan efterliknar den unga individens språk, tankar och handlingar. Det frekventa användandet av citationstecken, kursiveringar och bindestreck mellan ord förekommer inte tillnärmelsevis lika ofta i vuxenlitteraturen, medan de i primärlitteraturen bidrar till att förhöja läsupplevelsen och att göra texten levande och uttrycksfull. Hur skulle den se ut om den saknade dessa textmarkörer? Ur en typografisk synvinkel skulle den förmodligen te sig mer korrekt, men också vuxnare, rakare och inte lika ungdomligt realistisk. Här kan läsaren riktigt känna textens rytm och får dessutom hjälp i sin tolkning av karaktärerna och deras handlingar tack vare markörerna.

I och med att forskningen kring fenomenet unga vuxna är enormt bristfällig finns det en mängd olika aspekter som vore intressanta att utreda. Ett exempel är att undersöka unga vuxna-litteraturen utifrån ett marknadsföringsperspektiv för att se vilka marknadsföringsåtgärder de svenska förlagen tar till för att uppmärksamma böckerna och få en bredare åldersgrupp att intressera sig för den. Som tidigare nämnt är begreppet Young Adult välanvänt inom den anglosaxiska bokmarknaden och det ska bli intressant att se hur den svenska marknaden utvecklar denna målgrupp. Att läsa litterärt välskrivna böcker som får läsaren att känna igen sig, identifiera sig med karaktärerna och att minnas hur det var att vara tonåring vill jag påstå är oerhört givande, oavsett ålder.

Sofia

Annonser
5 kommentarer leave one →
  1. lena kjersén edman permalink
    20 juni, 2011 2:40 e m

    Hej! Jag kommer med glädje att läsa din blogg. Jag intresserar mig också för ungdomsböcker, min sammanläggningsavhandling i litteraturvetenskap handlar mycket om det.
    Jag har också gett ut tre böcker som handlar om u-litteratur. Den senaste heter

    ”Fantasy & Reality. Unga böcker”.. (BTJ)

    lena kjersén edman

    • 20 juni, 2011 7:06 e m

      Hej Lena,

      Både jag och Sofia blev jätteglada av din kommentar, men jag måste erkänna att jag hoppade till lite extra av glädje, för jag har precis fått hem Fantasy & Reality så den ligger och väntar på nattduksbordet. Tänkte använda den som referenspunkt, och specialmaterial när jag recenserar en del böcker av författarna du skriver om.

      /Malin

  2. Jenny permalink
    20 juni, 2011 4:45 e m

    finns uppsatsen att läsa någonstans? Länka? :)

    • 20 juni, 2011 7:07 e m

      Hej Jenny,

      Sofia ska slipa till det sista och sen kommer en länk på stört!

      /Malin

Trackbacks

  1. Hurra! Hurra! Unga böcker 1 år i dag! « Unga böcker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: