We’ll always have summer
We’ll always have summer
Jenny Han
Simon & Schuster
2011
Förra sommaren sträckläste jag The summer I turned pretty (på svenska Sommaren jag blev vacker, B Wahlströms, 2010) och It’s not summer without you (på svenska Ingen sommar utan dig, B Wahlströms, 2011) och avgudade dem. Nu har den avslutande delen i trilogin kommit på engelska.
Böckerna kretsar kring Belly, hennes bror Steven och de två bröderna Conrad och Jeremiah. För formens skull borde jag förmodligen börja med att skriva om de två första delarna, men nu när jag precis avslutat We’ll always have summer är det ändå där jag tar avstamp. Och för att inte förstöra nöjet för er som ännu inte läst denna underbart fina serie undviker jag att förklara handlingen på ett djupare plan. Flicka, två bröder – ett triangeldrama. Så skulle man på ett löjligt kort sätt kunna beskriva temat. Men det finns så mycket mer. Familjerelationer, en djupgående sorg som i olika hög grad trasar sönder karaktärerna samt en ljuvlig impulsivitet som skapar igenkänning. Och när jag närmade mig bokens, och trilogins, upplösning insåg jag varför unga vuxna-böcker ter sig så lockande för mig. De gör mig glad. Lycklig och översvallande känslosam, stormande tonårsnaiv och kär. Och inlevelsen är verkligen maximal! Jag kommer på mig själv med att skratta högt ena stunden, för att lite senare i en annan sekvens bli tårögd. Fram emot slutet vänds sidorna i ett allt högre tempo – jag ögnar snabbt orden, meningarna och sidorna, för att få veta vad som ska hända, hur det kommer att sluta.
Möjligen ställer jag mig lite tveksam till huvudkaraktären Bellys envisa inställning till giftermål och det är ett motiv som får uppta lite väl mycket plats i boken. Ur en svensk synvinkel känns det synnerligen onaturligt att välja den utvägen för att få ett förhållande att fungera, särskilt då karaktärerna är så unga. Men Jeremiah och Conrad, som Belly ständigt slits emellan, är fint skildrade och jag tycker om dem båda (även om jag förstås föredrar den ene). Sista boken knyter ihop trilogin på ett fullt tillfredsställande sätt och lämnar egentligen ingenting att spinna vidare på. Och det känns helt okej.
—
Sofia
Jag har precis läst Sommaren jag blev vacker och den var helt ok. Är så nyfiken på vad som kommer hända kärleks mässigt. Jag är en sådan person som gärna vill ha en inblick i om boken slutar tragiskt eller lyckligt för jag verkligen hatar att läsa en bok som inte alls går som jag vill och då är allt förstört. haha lite knäpp kanske när de gäller det. Vet du om denna kommer släppas på svenska? Jag bor i Staffanstorp och vårt bibliotek här är kanske inte de senaste med englska böcker och lite drygt att ta sig in till Malmö för att låna lite böcker på engelska.
Hej Rebecka! Utan att avslöja för mycket kan jag säga att trilogin slutar bra. Åtminstone ur min synvinkel. (Beror snarast på om man är team Conrad eller team Jeremiah – eller kanske team ingen-av-dem …). Den andra boken i trilogin kom ut på svenska i somras, så jag gissar att sista boken kommer i svensk översättning nästa sommar.
/Sofia