Skip to content

Serendipity, Frozen och lokala berättelser

2 juli, 2012

Serendipity är klurigt att översätta på ett kortfattat sätt även om lyckosam slump kan komma ganska nära. Serendipitous är nog i alla fall det bästa ordet för att beskriva det som hände YA-författaren Mary Casanova när hon av misstag råkade skicka in sitt manuskript till University of Minnesota Press istället för Minnesota Historical Society Press. Och fast den hamnade hos ett förlag som traditionellt sett bara ger ut läroböcker blev den så omtyckt att de beslutade sig för att publicera den. Inte illa för ett felskickat brev.

Frozen är berättelsen om sextonåriga Sadie Rose som när hon var fem år gammal hittades i en snödriva i norra Minnesota. Hennes mamma, en prostituerad, hittades död samma kväll under mystiska omständigheter. Trots att elva år har gått har Sadie inte sagt ett ord sedan dess och hon försöker förtränga alla minnen av livet innan hon blev upphittad. Det liv hon har byggt upp faller dock i bitar när hon hos sin fosterfamilj hittar skandalösa foton på sin mamma. Sakta börjar hennes minnen återvända och mysteriet om vad som hände den natten för så många år sedan börjar nystas upp.

Boken är baserad på en verklig händelse som utspelade sig i början av 1900-talet och Casanova arbetade mycket med att se till att alla historiska detaljer stämde. Det utförliga arbetet blev antagligen inte sämre av att hennes manuskript hade hamnat hos universitetsförlagets expert på Minnesotas historia.

Att böcker med lokal anknytning kan sälja väl är ingen nyhet i Sverige men de riktigt lokala böckerna verkar mest omfatta deckare, kokböcker eller lokalguider (låt oss inte glömma hembygdshistoriken… eller jo förresten, låt oss förtränga den). Ungdomsböcker fokuserar snarare på individer än platsen de befinner sig på, kanske för att Sverige trots allt är sig ganska likt när man är tonåring, oavsett om man befinner sig i Luleå, Stockholm eller Eslöv. Har man desperat längtat bort från en plats kan man känna igen sig i dem allihop. Jag tror inte heller att lokalanknytning används som säljargument, för hur mycket Kate i Martin Jerns Affektion än hängde på Knutpunkten i Helsingborg såg jag aldrig något särskilt intresse där (fast det hade verkligen inte skadat med lite litteratur på Knutpunkten).

Skulle en lokal anknytning få dig att köpa en bok? Och i så fall, vilken ort saknar en ungdomsroman?

Malin

About these ads
6 kommentarer leave one →
  1. 2 juli, 2012 11:08 f m

    Roligast blir ju lokalanknytningen om det är en plats där man känner igen sig. Då funkar det som en extra bonus. Det kan också bli lite jobbigt om man inte känner igen sig, som i min evighetsläsning av Röda rummet där Strindberg droppar sthlmsplatser som inte säger mig ett dugg. Samtidigt kan det ge extra verklighetsförankring att förlägga handlingen till en faktisk plats istället för att låta det vara Varsomhelst – oavsett om man känner igen sig eller inte.

    Jag skulle vilja läsa en ungdomsroman om Gotland. Perfekt för en svensk sommarbok, men också intressant att se den mindre turistbefolkade delen av året.

    • 5 juli, 2012 9:33 f m

      Gotland känns också som ett ställe där lokalanknytning faktiskt skulle användas av lokala bokhandlare (ett inarbetad varumärke ^^).

  2. Hanna permalink
    2 juli, 2012 11:20 f m

    Jag älskar böcker som utspelar sig på platser jag kan relatera till, typ Stockholm och dess förorter. Senast föll jag för novellsamlingen/kollektivromanen ”Avståndet mellan” som utspelar sig på pendeltåget mellan Nynäshamn och Bålsta. Jag bor iofs på den andra pendellinjen, men jag känner ju fortfarande igen mig väldigt mycket. Jag skulle vilja se en ungdomsroman som utspelar sig i Hallsberg. Min pappa växte upp i Hallsberg och vi har sommarstuga där, så att få följa något slags vardagsliv där vore intressant.

    • 5 juli, 2012 9:35 f m

      Jag kommer från Motala, men var väldigt mycket i Åtvidaberg i tonåren, så när jag hittade en gammal ungdomsroman från 70-talet som utspelade sig där blev jag helt lycklig. Det hela blev väldigt autentiskt (för så mycket hade Åtvid inte förändrat sig på 30 år :D)

      /Malin

  3. 2 juli, 2012 11:27 e m

    Jag tycker alltid det är lite extra kul när böcker utspelar sig på ett ställe som jag känner till. Hittills har jag inte läst någon YA på plats i Borås och därför har jag förlagt handlingen i mina manus (ett crossover och ett paranormal romance) där. Vi får se om det någon gång blir bok av dem.

    • 5 juli, 2012 9:36 f m

      Åh, jag hade älskat att läsa en paranormal romance i Borås, jag kan tänka mig att kontrasterna blir fantastiska att jobba med litterärt :)

      /Malin

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 32 andra följare

%d bloggers like this: